Jag har kommit fram till en skrämmande insikt.. Jag är signalist!
Vad är nu det, frågar ni er.. Jo, det ska jag tala om.

När vi va påväg upp till Dalarna i slutet på mars så hörde jag en diskussion på radion om hurvida man ger signaler till sin partner.
Dom pratade om tydliga och otydliga signaler.

Vi säger att det ligger smutsiga strumpor på golvet, som är din sambos. Tydlig signal är "men du, plocka upp dina smutsiga strumpor är du snäll, för jag blir så irriterad när det ligger saker överallt" då har man sagt vad man vill och varför medans en otydlig signal kan vara "suck *himlar med ögonen*" där har man inte talat om alls vad som är fel och varför.

Det finns tydliga och otydliga signaler gällande ALLT.

Jag är specialist på att tro att Danne vet vad jag tänker på och menar utan att rakt ut säga vad jag vill och menar.
Hur fan ska jag tro att jag ska få som jag vill när jag inte talar om det, han är väl ingen tankeläsare heller.
Dom orden har jag fått höra många gånger "jag är väl ingen tankeläsare Ulrica". Jag har sakta börjat ta in detta och bättrat mej, tror jag :)

Så, är det fler än jag som ger otydliga signaler till våran bättre hälft ist för att säga saker rakt ut?

googlade "signalist" och fick
fram denna, haha!
Har ju med kommunikaton
att göra så..